Själen talar alla språk!
Shine my house and shine my tree,
Shine my peace and harmony!
Shine my sky and shine my sea;
♥Shine my global family!♥
Shine my peace and harmony!
Shine my sky and shine my sea;
♥Shine my global family!♥
Nu är det bara spegel och bubblor som fattas!
Ännu en update om Susannes badrum följer här. Den här gången bjuder vi på ett visuellt smakprov. ;)
Är det förresten någon annan som är intresserad av detta, mer än jag själv? Det glömde jag fråga innan jag inledde den månadslånga följetången om vårt badrums utveckling.. Från ett litet bebisbadrum naket inpå tätningsskyddet på väggarna, till detta stiliga och fullvuxna badrum! Komplett med tandborstar och en toalett med ljusgrå sits som matchar den lika ljusgrå fogen på väggarna. Jag är kär.
disneydisneydisney
"You'll be in my heart"
Why can't they understand
the way we feel
They just don't trust
what they can't explain
I know we're different but,
deep inside us
We're not that different at all.
Why can't they understand
the way we feel
They just don't trust
what they can't explain
I know we're different but,
deep inside us
We're not that different at all.
You must be the change you want to see in the world
En afton färgad av mousserande vin och buggdansörer.
Åh. Vilken afton! Jag var askungen, och försvann mystiskt ur min buggdansörs armar precis innan han insåg att min eminenta dans och mystiska fasad var just inget annat än en fasad. Egentligen är jag tråkig och förutsägbar.
Nu sitter jag och svettas och har ångest över psykologiuppsatsen jag egentligen borde vässa på. Varför tycks livet alltid väga upp en snyggdag med en fuldag? Som tur är har bara mina föräldrar sett min svettiga tonårsnuna idag. Tillsammans har vi skruvat upp badrumsskåpet. Det blev ljuvligt! Om jag sträcker upp handen när jag ligger i badkaret kan reflektionen av mina fingertoppar vinka tillbaka till mig i spegeldörrarna på andra sidan badrummet.
Vårat badrum är min bebis. Tyvärr planerar mamma och pappa besudla de vackra klinkerplattorna med två röda mattor. Jag hatar badrumsmattor. Men gillar fönsterbräden. Ett sådant ska vi också ha. Vårat badrum kommer bli en regnskog fylld av växter som skyddar badrummet och våra nakna kroppar från grannarnas lystna blickar och superkikare.
/Susanne. Buggdansarinna och svettig.
Nu sitter jag och svettas och har ångest över psykologiuppsatsen jag egentligen borde vässa på. Varför tycks livet alltid väga upp en snyggdag med en fuldag? Som tur är har bara mina föräldrar sett min svettiga tonårsnuna idag. Tillsammans har vi skruvat upp badrumsskåpet. Det blev ljuvligt! Om jag sträcker upp handen när jag ligger i badkaret kan reflektionen av mina fingertoppar vinka tillbaka till mig i spegeldörrarna på andra sidan badrummet.
Vårat badrum är min bebis. Tyvärr planerar mamma och pappa besudla de vackra klinkerplattorna med två röda mattor. Jag hatar badrumsmattor. Men gillar fönsterbräden. Ett sådant ska vi också ha. Vårat badrum kommer bli en regnskog fylld av växter som skyddar badrummet och våra nakna kroppar från grannarnas lystna blickar och superkikare.
/Susanne. Buggdansarinna och svettig.
En dimmig torsdagsafton i Oktober.
Är dimma rök, eller är det mikroskopiska regndroppar som är för lätta för at sjunga till marken och istället bara virvlar omkring på måfå ovan våra huvuden?
Jag har precis promenerat hem från kören genom ett dimmigt Strängnäs. Jag försökte tigga skjuts av ensemble-fredrik, men jag tror han jag trodde att jag skämtade? Hur som helst så skulle han åt andra hållet och sa att om jag skulle till Tosterön vore det ju dumt att åka med en bil som skulle åt mariefredhållet. Jag skrattade dumt, och gick därifrån.
Idag var det lära känna-dag oss friendsare på thomasgymnasiet emellan. Jag var med i planeringsgruppen och har de senaste två veckorna klurat ut aktiviteter för att föra oss friendsare närmare varandra... Fast idag när det gällde kände jag mig som en riktig tönt. Jag var en klämkäck arrangör som med pipig och darrande röst skulle presentera diverse aktiviteter. Tur att jag är med i friends, där töntar accepteras sin töntighet till trots. Fast jag har ändå hört att tönt ska vara väldigt 07? Jag får komma på nånting coolare som jag kan vara 2008. Student? Oskuld? Kär i en bengal och lycklig och pirrig i magen?
Jag och min bengal ska dreja krukor ihop som vi säljer på den lokala marknaden varje söndag. När krukorna blir misslyckade och ojämna skrattar vi bara och kallar dem konstverk.
/Susanne. En numera erfaren 18åring, som förövrigt ska ut på sin första lagliga krogvisit imorgon;)
Jag har precis promenerat hem från kören genom ett dimmigt Strängnäs. Jag försökte tigga skjuts av ensemble-fredrik, men jag tror han jag trodde att jag skämtade? Hur som helst så skulle han åt andra hållet och sa att om jag skulle till Tosterön vore det ju dumt att åka med en bil som skulle åt mariefredhållet. Jag skrattade dumt, och gick därifrån.
Idag var det lära känna-dag oss friendsare på thomasgymnasiet emellan. Jag var med i planeringsgruppen och har de senaste två veckorna klurat ut aktiviteter för att föra oss friendsare närmare varandra... Fast idag när det gällde kände jag mig som en riktig tönt. Jag var en klämkäck arrangör som med pipig och darrande röst skulle presentera diverse aktiviteter. Tur att jag är med i friends, där töntar accepteras sin töntighet till trots. Fast jag har ändå hört att tönt ska vara väldigt 07? Jag får komma på nånting coolare som jag kan vara 2008. Student? Oskuld? Kär i en bengal och lycklig och pirrig i magen?
Jag och min bengal ska dreja krukor ihop som vi säljer på den lokala marknaden varje söndag. När krukorna blir misslyckade och ojämna skrattar vi bara och kallar dem konstverk.
/Susanne. En numera erfaren 18åring, som förövrigt ska ut på sin första lagliga krogvisit imorgon;)
Skärpning globalinnor!
Det får inte gå en dag utan att denna blogg uppdateras, sån sätt fart och uppdatera, kära ni!
Idag kan jag berätta att Evas son Mattias hade en föreläsning för oss om bistånd och ekonomi, det var en intressant föreläsning. Vi känner nog alla att vi lärt oss något nytt, en lyckad dag för globalarna! =) För att tala om något helt annat ska alla friendsare på skolan ha lära-känna-dag imorgon. Hoppas att det blir kul! Måste leta upp den svarta tröjan.
Och ska ni dricka kaffe eller te, gör det i den här muggen, den är mycket global och visar hur världskartan kommer att se ut om den globala uppvärmningen får fortsätta som den gör idag. Dessutom tycker jag att ni bara ska dricka rättvisemärkt kaffe/te i den muggen. Tack för mig!
Idag kan jag berätta att Evas son Mattias hade en föreläsning för oss om bistånd och ekonomi, det var en intressant föreläsning. Vi känner nog alla att vi lärt oss något nytt, en lyckad dag för globalarna! =) För att tala om något helt annat ska alla friendsare på skolan ha lära-känna-dag imorgon. Hoppas att det blir kul! Måste leta upp den svarta tröjan.
Och ska ni dricka kaffe eller te, gör det i den här muggen, den är mycket global och visar hur världskartan kommer att se ut om den globala uppvärmningen får fortsätta som den gör idag. Dessutom tycker jag att ni bara ska dricka rättvisemärkt kaffe/te i den muggen. Tack för mig!
Bye bye childhood!
Ikväll är jag 17 för sista gången. Jag ska ta mig en noga titt i spegeln innan jag somnar, och memorera min barndoms anletsdrag.
Enligt rykten ska mormor ha satt in en födelsedagsannons i morgondagens DN. Undrar om det står att jag är hennes lilla snuttbulle? När hon fyller år ska jag isåfall kontra med en annons där det står att hennes kålsoppa är vass.
Livet som 17 har varit actionfyllt. Det inleddes med mitt första besök i norrland... Jag är den norrländska präriens gudinna! Året avslutas med en bra hårdag och en skrattfylld balettlektion, och en undran om morgondagens gåvor... Jag är materialist! Kvällen kommer färgas i banan och grädde och choklad av mammas marängswiss. Som 17 fick jag 8 MVGn och en resa till Etiopiens bergiga landskap. Jag kunde då och då få en finne på näsan, och kunde skratta åt bajs utan att skämmas. Jag var ju 17? Då får man skratta åt sånt. Och ha trosor på huvudet. /Susanne
Enligt rykten ska mormor ha satt in en födelsedagsannons i morgondagens DN. Undrar om det står att jag är hennes lilla snuttbulle? När hon fyller år ska jag isåfall kontra med en annons där det står att hennes kålsoppa är vass.
Livet som 17 har varit actionfyllt. Det inleddes med mitt första besök i norrland... Jag är den norrländska präriens gudinna! Året avslutas med en bra hårdag och en skrattfylld balettlektion, och en undran om morgondagens gåvor... Jag är materialist! Kvällen kommer färgas i banan och grädde och choklad av mammas marängswiss. Som 17 fick jag 8 MVGn och en resa till Etiopiens bergiga landskap. Jag kunde då och då få en finne på näsan, och kunde skratta åt bajs utan att skämmas. Jag var ju 17? Då får man skratta åt sånt. Och ha trosor på huvudet. /Susanne
i en värld full av liv
Från den stunden
Vi kom hit till jorden
Vi möttes av sol ovanför
Finns mycket mer
Än det du och jag ser
Mycket mer än vi känner och hör
En kärlek som är oändlig
Men så lite som vi kan förstå
O den sol som gick ner
Någon annanstans ger
Ett gryningsljus att förlita sig på
I en värld full av liv
Allt förenas här
Som en cirkel sluts
Av kärleks kraft
Alla har en plats
Allting har en mening
Det är vår värld
En värld full av liv !
http://www.youtube.com/watch?v=QQeFQ8QUIQg
(här finns filmsnutten med sången)
design my global family
Hej alla!
Som ni nu kan se så har bloggen utvecklats (till det bättre?).
Matilda Johansson har nu gått en grundläggande kurs och kan nu allt om bloggdesign. Detta är alltså bara ett mycket plottrigt förslag till hur global-bloggen kan komma att se ut.
Hej från den eminenta kursledaren:
Jag har nu lärt Mattis (utan borg och skägg) allt som finns att lära inom bloggvärlden. Tyvärr har hon inget öga för design, form och färg och vet heller aldrig när "enough is enough". Men jag har gjort mitt allra yttersta och då ni andra globalare blir upprörda, don't blame me, I'm just the piano player.
Keep shining and Peace Out! /anna
Som ni nu kan se så har bloggen utvecklats (till det bättre?).
Matilda Johansson har nu gått en grundläggande kurs och kan nu allt om bloggdesign. Detta är alltså bara ett mycket plottrigt förslag till hur global-bloggen kan komma att se ut.
Hej från den eminenta kursledaren:
Jag har nu lärt Mattis (utan borg och skägg) allt som finns att lära inom bloggvärlden. Tyvärr har hon inget öga för design, form och färg och vet heller aldrig när "enough is enough". Men jag har gjort mitt allra yttersta och då ni andra globalare blir upprörda, don't blame me, I'm just the piano player.
Keep shining and Peace Out! /anna
Den globala gemenskapen!
I England visade vi globaldamer prov på den globala gemenskapen gentemot våra teknikynglingar. Matilda och John, dom är goda vänner.. Fast än mycket olika. John går teknik, Matilda global. John häller sin guiness i 45 graders vinkel, medan Matilda smuttar på sin lager and lime. Men båda har varit i England, och har ett globalt vänskapsband trots olikheter i sina politiska åsikter. Matilda är snygg. John med. /Susanne
det är inte alltid solsken och rosor på global.
Som ni tidigare idag kunnat läsa på denna blogg har S3G idag fått veta att resan till Bangladesh blivit nerkortad med tre dagar. Jag kan inte annat än hålla med Susanne och än en gång uttrycka hur fruktansvärt lurad, besviken och arg jag känner mig. Jag hoppas att dessa lärare vet att de nog förlorat stor del av klassens förtroende.
/ Lisa
/ Lisa
Livet på Thomasgymnasiet brukar i vanliga fall vara rosa och fluffigt.
Vad aggressivt och drygt mitt inlägg blev. Det bottnar nog i min besvikelse. Jag ville såklart stanna så länge som möjligt, även om alla kanske inte är lika sugna på nya erfarenheter som jag själv. "Jag" är förresten Susanne. Så ni vet vem de eldiga åsikterna tillhör! ;)
Förresten var jag i Ryssland i våras. Dock inte på ett global-relaterat äventyr, hur global resan än var. Vi drack vodka ur tudelade äggklockor i sann Rysslandsanda, och slog till med en körkonsert i en av S:t Petersburgs förorter innan vi åkte tillbaka till Sveriges tussilagofyllda vår-ängar. I Ryssland har poliserna enorma hattar.
Förresten var jag i Ryssland i våras. Dock inte på ett global-relaterat äventyr, hur global resan än var. Vi drack vodka ur tudelade äggklockor i sann Rysslandsanda, och slog till med en körkonsert i en av S:t Petersburgs förorter innan vi åkte tillbaka till Sveriges tussilagofyllda vår-ängar. I Ryssland har poliserna enorma hattar.
Jag bespottar Thomasgymnasiets påstådda demokratiska natur.
Idag fick vi av våran svensklärare Daniel att Bangladeshresan är officiellt nedkortad. Detta är resultatet av ett snabbt beslut vilket vi elever blev varse först i Onsdags, efter att diskussioner pågått i den globala lärarstaben under stort sett hela veckan.. Det vi fick veta i onsdags var, utan förvarning, att våran tidigare tre veckor långa, vistelse i Bangladesh skulle kortas ner tre dagar. (!) Anledningen var att ett fåtal elever i klassen led av resfeber, som kanske inte är helt oförståeligt, och hade delgett detta till två av våra lärare. En stor del av klassen blev rätt förvånade över denna plötsliga vändning, vi har såklart sett fram emot en så lång vistelse som möjligt då det inte är varje dag man får flyga till Bangladesh. Trots att beslutet redan tycktes vara taget så fick S3G skriva lappar där varje elevs personliga åsikt stod nedklottrad, antagligen i ett försök att skänka hela spektaklet ett demokratiskt glitter. Lapparna togs det ingen hänsyn till, trots att majoriteten ville stanna så länge som möjligt. Beslutet är fattat, och Bangladeshresan nedkortad. Men! För att citera Daniel; Resan kommer såklart bli svårt bra ändå. I sann global-anda håller vi skenet uppe, trots att vi har blivit stuckna i ryggen av våra, i vanliga fall, svårt rara lärarinnor.
Underskatta aldrig musikens glädje!
I Kampala City Hall, Uganda, möttes vi av underbara barn och ungdomar som dansade och sjöng med en sådan intensitet att ingen lämnades oberörd.
/Matilda, november 2006
Bistånd
Biståndsproblematik
Den ständigt aktuella biståndsfrågan tycks aldrig få ett svar. Att det finns nackdelar har vi sett många exempel på under lång tid, frågan är om fördelarna överväger nackdelarna eller om det egentligen skulle vara bäst att frysa världens bistånd.
Idag har vi haft en diskussion kring just detta och utgått från olika textmaterial.
Syftet med bistånd är att landet man hjälper på sikt ska bli självständigt så att det går att avveckla biståndet. Men något som har synts i flera sammanhang är att flera biståndsgivare har försökt undvika attavveckla biståndet i och med att deras biståndsindustri, med andra ord deras karriär, kräver att det finns länder som är beroende av deras hjälp. Detta leder till att biståndet kanske inte ses över på det sätt som det borde. Det har ofta kommit att handla om att skicka ut så mycket pengar som möjligt, ju mer desto bättre. Kvantitet i stället för kvalité. Och det är kanske ingen bra utveckling inför framtiden.
Frågan är om vi överhuvud taget har "rätt" kunskaper för att kunna hjälpa u-länderna, dessa länders historia skiljer sig markant från lilla Sveriges och de överiga ländera i väst. Jag tror att det är omöjligt för oss att sätta oss in i deras vardag med de bekymmer som den medför. Kanske ser vi heller inte på lycka på samma sätt. Människor på landsbygden i många fattiga länder har ofta ännu inte utsatts för den kommersialismens lockelse. För dem är den materiella standarden ännu inte den starkaste drivkraften. Många av dem söker en trygghet, en framtid för sina barn, att få leva tillsammans med släkt och vänner, rent vatten, mat och ett fungerande jordbruk. Det man inte är medveten om saknar man inte.
Jag tror på hjälp till självhjälp i utbildning, hälsa och teknik (till exempel hur man bygger bra brunnar och hur man lagar dem). Men vi ska vara väl medvetna om att vi har en stor okunskap om hur situationen för den "vanliga" lokabefolkningen ser ut och att man inte kan sköta en biståndspolitik om man inte först har varit i de områdena.
Men så länge tanken är att man verkligen vill vara med och skapa en bättre värld för alla tycker jag inte att man kan säga att det enbart är fel med bistånd, svårigheten är bara att hitta ett hållbart system som inte bara är rätt då beslutet om det tas och att det ständigt förs en dialog och ett samarbete mellan biståndsgivare och biståndsmottagare.
Stor global-kram till er alla!
/Matilda
Idag har vi haft en diskussion kring just detta och utgått från olika textmaterial.
Syftet med bistånd är att landet man hjälper på sikt ska bli självständigt så att det går att avveckla biståndet. Men något som har synts i flera sammanhang är att flera biståndsgivare har försökt undvika attavveckla biståndet i och med att deras biståndsindustri, med andra ord deras karriär, kräver att det finns länder som är beroende av deras hjälp. Detta leder till att biståndet kanske inte ses över på det sätt som det borde. Det har ofta kommit att handla om att skicka ut så mycket pengar som möjligt, ju mer desto bättre. Kvantitet i stället för kvalité. Och det är kanske ingen bra utveckling inför framtiden.
Frågan är om vi överhuvud taget har "rätt" kunskaper för att kunna hjälpa u-länderna, dessa länders historia skiljer sig markant från lilla Sveriges och de överiga ländera i väst. Jag tror att det är omöjligt för oss att sätta oss in i deras vardag med de bekymmer som den medför. Kanske ser vi heller inte på lycka på samma sätt. Människor på landsbygden i många fattiga länder har ofta ännu inte utsatts för den kommersialismens lockelse. För dem är den materiella standarden ännu inte den starkaste drivkraften. Många av dem söker en trygghet, en framtid för sina barn, att få leva tillsammans med släkt och vänner, rent vatten, mat och ett fungerande jordbruk. Det man inte är medveten om saknar man inte.
Jag tror på hjälp till självhjälp i utbildning, hälsa och teknik (till exempel hur man bygger bra brunnar och hur man lagar dem). Men vi ska vara väl medvetna om att vi har en stor okunskap om hur situationen för den "vanliga" lokabefolkningen ser ut och att man inte kan sköta en biståndspolitik om man inte först har varit i de områdena.
Men så länge tanken är att man verkligen vill vara med och skapa en bättre värld för alla tycker jag inte att man kan säga att det enbart är fel med bistånd, svårigheten är bara att hitta ett hållbart system som inte bara är rätt då beslutet om det tas och att det ständigt förs en dialog och ett samarbete mellan biståndsgivare och biståndsmottagare.
Stor global-kram till er alla!
/Matilda
Den stora frågan...
HEJ DU HÄNGIVNA LÄSARE!
Idag tog våra klassföreståndare Eva och Petronella upp frågan om vi ville korta ner vår Bangladesh-resa med 3 dagar. Vi fick skriva vad vi tyckte på lappar som vi sedan lämnade in till dom. Så nu är den stora frågan; kommer vi att åka hem tidigare eller ej? Själv vet jag inte riktigt vad jag tycker, men självklart vill jag få ut mesta möjliga av resan, så några dagar "extra" spelar ingen roll. YES, WE'RE GOING TO BANGLADESH! =)
Idag har jag också gratulerat Sabina, min vän som fyllde 18 år. Hon och jag ska åka på Transibiriska järnvägen till Kina till Australien till New Zeeland till USA. Det är vår plan i alla fall, haha =) Det är väldigt globalt, det må jag säga =)
För övrigt sitter jag och sliter stenhårt med att försöka lära mig det omöjliga ackordet G på gitarr. För imorn är det "Lille katt", "En liten båt" och en pippi-sång som jag inte kommer ihåg vad den heter som ska ljuda från lokalen på Studiefrämjandet. Funderar på att önska mig en egen gitarr i julklapp, vore ballt med en alldeles egen.
Imorn är det biståndsdiskussion och jag har inte läst klart alla kapitel i böckerna. Men jag ska hinna läsa innan lektionen imogon. Jag kan trösta mig med att jag i alla fall läst alla texter i temadokumentet. Det måste jag ju ha nån nytta av.
Vi (jag) har sjukt mycket att göra i skolan nu. Egentligen är det inte så mycket, men när man har rester i 3 ämnen blir det lite för mycket. Jag vet att det är mitt eget fel, hamnade efter när jag var i Belarus och hann inte arbeta igen det. Men jag har hellre rester i skolan än är utan den upplevelsen, så det är bara att bita i det sura äpplet, som Napoleon sa ;) Infogar föresten en bild från Vitryssland, nu när det ändå kom på tal.
högst upp fr. vänster: Jenny, XL, Linnea, Micke, Vita, Vika.längst ner fr. vänster Ulla (Ola), "Vovva", Hanna, jag, Rasmus och Erik.
Tack för mig!
Idag tog våra klassföreståndare Eva och Petronella upp frågan om vi ville korta ner vår Bangladesh-resa med 3 dagar. Vi fick skriva vad vi tyckte på lappar som vi sedan lämnade in till dom. Så nu är den stora frågan; kommer vi att åka hem tidigare eller ej? Själv vet jag inte riktigt vad jag tycker, men självklart vill jag få ut mesta möjliga av resan, så några dagar "extra" spelar ingen roll. YES, WE'RE GOING TO BANGLADESH! =)
Idag har jag också gratulerat Sabina, min vän som fyllde 18 år. Hon och jag ska åka på Transibiriska järnvägen till Kina till Australien till New Zeeland till USA. Det är vår plan i alla fall, haha =) Det är väldigt globalt, det må jag säga =)
För övrigt sitter jag och sliter stenhårt med att försöka lära mig det omöjliga ackordet G på gitarr. För imorn är det "Lille katt", "En liten båt" och en pippi-sång som jag inte kommer ihåg vad den heter som ska ljuda från lokalen på Studiefrämjandet. Funderar på att önska mig en egen gitarr i julklapp, vore ballt med en alldeles egen.
Imorn är det biståndsdiskussion och jag har inte läst klart alla kapitel i böckerna. Men jag ska hinna läsa innan lektionen imogon. Jag kan trösta mig med att jag i alla fall läst alla texter i temadokumentet. Det måste jag ju ha nån nytta av.
Vi (jag) har sjukt mycket att göra i skolan nu. Egentligen är det inte så mycket, men när man har rester i 3 ämnen blir det lite för mycket. Jag vet att det är mitt eget fel, hamnade efter när jag var i Belarus och hann inte arbeta igen det. Men jag har hellre rester i skolan än är utan den upplevelsen, så det är bara att bita i det sura äpplet, som Napoleon sa ;) Infogar föresten en bild från Vitryssland, nu när det ändå kom på tal.
Tack för mig!
Frihet är vårat enda evangelium! (iallafall mitt)
Varför är Susannes badrum så vackert?
I söndags invigde jag familjen Qvists nya badkar. Min ljuvliga kandelaber hade fått ta plats på badkarskanten, och jag viftade med rödmålade tånaglar och skumtäckta fötter i dess flammande sken som speglade sig i kakelplattornas glansiga yta.
Vi har norra europas snyggaste klinkergolv. Och jag drejade imorse.. Det gick rätt bra, efter det att jag efter 1 timme till slut gav upp och fick hjälp av min lärarinna att centrera min klutt. Efter det gick det som en dans!! Tyvärr slutade vi ungefär 5 minuter efter det... Men jag ska fortsätta drejningskonsten på måndag! Om jag blir bra kanske jag kan charma karlar med mina drej-skills. Jag skulle behöva en karl. En vackert drejad kruka med.
/Susanne (jag infogar en bild på glada baddräktspinuppor från ett glatt, svenskt 50tal! De får symbolisera min mormors snygghet under samma tid. Jag generationsintervjuade henne igår.)
Vi har norra europas snyggaste klinkergolv. Och jag drejade imorse.. Det gick rätt bra, efter det att jag efter 1 timme till slut gav upp och fick hjälp av min lärarinna att centrera min klutt. Efter det gick det som en dans!! Tyvärr slutade vi ungefär 5 minuter efter det... Men jag ska fortsätta drejningskonsten på måndag! Om jag blir bra kanske jag kan charma karlar med mina drej-skills. Jag skulle behöva en karl. En vackert drejad kruka med.
/Susanne (jag infogar en bild på glada baddräktspinuppor från ett glatt, svenskt 50tal! De får symbolisera min mormors snygghet under samma tid. Jag generationsintervjuade henne igår.)
Grattis Al Gore!
Al Gore får Nobels fredspris! Congrats! :) Alla ni som inte har sett hans film; An inconvinient truth, SE DEN! Det är dags att ta miljöproblemen på allvar, det är faktiskt det viktigaste som finns. Försök leva utan naturen och miljön så får vi se hur länge du klarar dig. Det är naturen som är det verkliga offret för människornas hänsynslöshet och idioti. Därför säger jag er alla: RÄDDA MODER JORD!
/Lisa
Biståndsdiskussion
Nu är det snart dags för biståndsdiskussion i klass S3G, vi ska reflektera kring olika texter och uppfattningar och därmed även etik och moral. Vad har vi i väst för ansvar?
Frågan är bara: Vilken dag är denna diskussion? Kära globalare, jag vädjar till er hjälp!
Vi ses imorgon!
/matilda
Ruperts favoritband är mora träsk.
Vi har mycket läxor på global.
Söndagen har jag skänkt åt läxläsning. Jag har redan skrivit inledningen till min psykologiuppsats på 10 sidor, och sitter och håller i NK-boken. jag har inte bestämt mig om jag tänker svara på frågorna än. (men de ska vara inne på onsdag, glöm inte det mina vackra globalinnor!) Vi har dessutom filosofin att så smått börja ta itu med. Något som jag vet att Emelie redan har! Jag(Susanne) och Matilda har en essä på tre timmar att förbereda oss så smått på tills på tisdag, då den är planerad att äga rum.
Glöm inte att läsa Svenska nationella-häftet allihopa! Nu ska jag generationsintervjua min mormor. kyssar och smek /Susanne och Fabolouth
Shine My Global Family!
May we be the raindrops that unite with the wave
That goes all over the world
May we be the raindrops that unite with the wave
That goes all over the world
Let us join
Let us join
You can count on us
Let us join
Let us join
You can count on us
That goes all over the world
May we be the raindrops that unite with the wave
That goes all over the world
Let us join
Let us join
You can count on us
Let us join
Let us join
You can count on us
brothers
"To see the earth as it truly is,
small and blue in that eternal silence where it floats,
is to see riders on the earth together,
brothers on that bright loveliness in the eternal cold -
brothers who know now they are truly brothers."
Archibald MacLeish
small and blue in that eternal silence where it floats,
is to see riders on the earth together,
brothers on that bright loveliness in the eternal cold -
brothers who know now they are truly brothers."
Archibald MacLeish
Lisa skriver
Priviet! Dags för mig, Lisa, att debutera i denna blogg. HEJHEJ =) Har inte mycket vettigt att skriva, så tänkte bara säga; MISSA INTE BASTULOPPET IDAG KL. 17! Idag har Emelie, Susse och jag gått på marknaden, vi har handlat: renkött från vilda "Vild-Hasse", vantar, raggsockor, sadelvärmare, godis och säkert något mer som jag har glömt. Nu sitter vi hemma hos Adde (Emelies boyfriend) och dricker te och inte lite te, mycket te! (Hagrid-style) Vi tittar också på musikvideon om "Inga from Sweden". Very nice :)
Have a good day, mates!
Have a good day, mates!
Det är globalt med nakenhet.
Shine My Global Family!
Keep on shining for peace and a more friendly world!
En honungsfärgad sol och en sval bergstopp.
Jag, Susanne, tyckte att i afton passade det minsann att skriva ner ett par ord om mina 9 dagar i Etiopien. Jag spenderade hela vecka 38 i ett regnperiodigt Etiopien tillsammans med en annan globalare; Globalmalin Pettersson. Vi både inledde och avslutade vistelsen i ett högt beläget Addis Abeba där som sagt regnperiod rådde. Det innebar att det var ungefär lika kyligt och regnigt som i Sverige under vecka 38, och att vi inte fick användning för våra luftiga och avslöjande sommarkläder. Istället vandrade jag Etiopiens höjder i samma par jeans hela veckan. De luktade Etiopien efteråt.
I mitten av veckan besökte vi Debre Zeit; en "by" på 100 000 invånare söder om Addis. Dagarna var fyllda av studiebesök och kontaktknytande. Resan var ju faktiskt en rekognoceringsresa inför eventuella framtida globala utbyten med hela klasser. Jag känner absolut att vi klarade uppdraget! Vi hittade ett ultimat ställe att bo, en karl som fixar tolkar åt oss, samt diverse studiebesök på skolor där man bedrev undervisning med genusperspektiv och restcenter för gatubarn och prostituerade där även chans till intervjuer fanns. Jag och Malin kom hem med tusentals erfarenheter och adresser till vackra taxichaufförer rikare. Halleluja för globala resor och för Etiopiens nationalrätt och för dess hjärtliga rektorer och volontärarbetare som på eget bevåg startar restcenters för gatubarn!
Shine My Global Family!
Bangla-Bosse!
Så äntligen kom han..! Bosse, Bosse, mannen som kan allt om Bangladesh och som ska tukta oss rejält inför resan i januari.
Vi har läst hans bok "Bangladesh, tillbaka till erkligheten" som en liten introduktion och idag fick vi för första gången träffa mannen, myten, legenden...Bosse! Det kändes bra, och han verkar riktigt kunnig, något som kanske inte är så konstigt då han har bott och arbetat i Bangladesh i sammanlagt 12 år. Han visade oss på kartan var vi kommer bo och det verkar som att vi större delen av resan kommer att bo i västra delen av landet precis vid Ganges och gränsen till Indien. Vi kommer att besöka industrier, organisationer, städer, byar, vanliga familjer och mycket mer.
Det kommer att bli ett 3 veckors äventyr vi sent kommer att glömma!
So long! (eller som man säger på bangla: "klnfkladnvdv"!)
Exotiskt eller vad..?!
Vi har läst hans bok "Bangladesh, tillbaka till erkligheten" som en liten introduktion och idag fick vi för första gången träffa mannen, myten, legenden...Bosse! Det kändes bra, och han verkar riktigt kunnig, något som kanske inte är så konstigt då han har bott och arbetat i Bangladesh i sammanlagt 12 år. Han visade oss på kartan var vi kommer bo och det verkar som att vi större delen av resan kommer att bo i västra delen av landet precis vid Ganges och gränsen till Indien. Vi kommer att besöka industrier, organisationer, städer, byar, vanliga familjer och mycket mer.
Det kommer att bli ett 3 veckors äventyr vi sent kommer att glömma!
So long! (eller som man säger på bangla: "klnfkladnvdv"!)
Exotiskt eller vad..?!
Cheers, mate!
Nyss hemkomna från London!
Linnea, Susanne och Matilda är tre globalare; nyss hemkomna från England. Där avnjöt vi sevärdhetsfyllda dagar och ölfyllda aftnar, kryddade med både libaneser, sugmärken och kundvagnsåkning. Och fransmän! Linnea och Susanne knyckte två platser på her majesty´s theatre där dom, äntligen, fick chansen att se fantomen på operan!
Shine My Global Family!
Lisa, Matilda, Linnea, Susanne och Emelie är grundarna till denna underbart globala blogg! S3G heter klassen med det globala tänkandet. Den GLOBALA familjen.
Här kommer vi uppdatera från våra globala studier, skriva om våra resor till Bangladesh, Etiopien, Tanzania, Vitryssland, Kenya, Uganda, Italien och Storbritannien och filosofera om den globaliserade världen! Kanske rent av introducera er för den så kallade Global-låten..!
Här kommer vi uppdatera från våra globala studier, skriva om våra resor till Bangladesh, Etiopien, Tanzania, Vitryssland, Kenya, Uganda, Italien och Storbritannien och filosofera om den globaliserade världen! Kanske rent av introducera er för den så kallade Global-låten..!
