Ack, du efterlängtade studentmössa.. /Ett kort poem av Susanne Qvist.
Ack, du efterlängtade studentmössa.
När tänker du dimpa ner i min gröna brevlåda?
När tänker du måla vida leenden i mitt studentansikte,
och när tänker du pryda min tonårsflottiga kallufs?
Kommer det ske en dag när vädret än en gång chockar
oss med snöstorm i april, en dag när jag faktiskt
sätter mig ner och vässar på mitt CV,
eller en dag när jag spelar luftgitarr till james
svängiga verk framför spegeln, med fördragna gardiner?
Ack, du efterlängtade studentmössa.
Tills du behagar anlända kan jag inget
annat göra än att suckande drömma
mig bort till din gräddvita, sammetslena
kulle. Din svartglänsande skärm. Dina
gyllene broderier, lenare än mina fjuniga
hår på benen som hållit mig så varm
hela vintern under långa mopedturer
till skolan.
Ack, du efterlängtade studentmössa.
Du får mitt hjärta att brinna av en
eld som smakar champagne.
Snart ska vi dansa gatorna fram,
och sjunga Povel Ramels fyndiga
version av Studentsången med stort S!
Tills dess dansar jag ensam,
med en studentfärgad längtan i mitt bröst..
