Shine my global family!

Peggy Lee och Global-tilda diskuterar Kenyas framtid. Och det är ju omöjligt att inte komma in på de två politiska rivalerna Kibaki och Odinga. De var de stora konkurrenterna i valet 27 december 2007 och Kibaki, som tillhör stammen kikuyu och som var den sittande presidenten vann återigen trots att Odinga, som tillhör luo -stammen, tycktes ha överlägset störst stöd. kibaki anklagades därmed för valfusk och plötsligt rasade allt i Kenya. Människor från olika stammar krigade nu mot varandra. Grannar med rötter i olika stammar, som levt sida vid sida i generationer, blev nu bittra fiender.



Peggy Lee säger:

hur är läget i Kenya nu?

matilda säger:

cliff och boyd säger att det börjar återgå till det normala, och det verkar ju vara ett bra tecken att man inte längre hör något om det på nyheterna. men jag tror det kommer ta lång tid innan det blir som det var innan.

Peggy Lee säger:

å andra sidan rapporterar nyheterna helst om lägen som förvärras att allt är lugnt är ju ingen spännande nyhet att frossa i..

matilda säger:

nej precis, så det är svårt att veta hur det är. varken cliff eller boyd bor i de områden där det har varit som värst. det var ju ca en halv miljon människor på flykt efter det som hände.. jag tror det kommer ta lång id för hela landet att och dess ryckte som demokrati att repareras.

Peggy Lee säger:

fast politiskt verkar det ju iallafall stabilt? de hade väl kommit överens?

matilda säger:

hm, ja men jag tror inte att de litar på varandra för 5 öre.. för de hade ett samarbete för några år sedan och då lurade kibaki odinga och gick bakom ryggen på honom och tog själv hela makten och det var därför de var sådana bittra fiender i det här valet och att de ska dela på makten kan nog bli svårt.

Peggy Lee säger:

fan. man tycker ju att folk ska vilja sträva efter en bra värld, men det är så nedrans många knasputtar som envisas med att sätta käppar i hjulet. jag vet inte vad man ska göra.. man känner sig så frustrerad och liten och oförmögen att åstadkomma nån skillnad.

matilda säger:

ja precis så känner jag också och när man ser så många människor som verkligen kämpar för att det ska bli bättre så blir man helt frustrerad när man ser några få som redan är rika som troll ha någon slags prestigefylld maktkamp

Peggy Lee säger:

jag förstår det!! livet för oss medvetna globalare kantas av denna frustration.. egentligen borde vi ta över världen och tvinga alla att vara godhjärtade.

matilda säger:

jaa!

Peggy Lee säger:

samtidigt känner man sig skyldig själv för att vara en del av de där få procenten som mjölkar jordklotet så nedrans hårt.

matilda säger:

ja.. förså är det ju faktiskt till viss del.

Peggy Lee säger:

vårat samhälle är liksom utformat utifrån ett antagande om att vi ska konsumera så mycket som möjligt.. det är svårt att säga nej. men när vi var i bangladesh var det skönt att förstå att vi iallafall inte är beroende av vårat överflöd.

matilda säger:

ja men det jag blir nedslagen av är att den medvetenheten och sköna känslan inte gör så djupt avtryck som man skulle önska, nu är man ändå fast i ekorrhjulet igen och vill shoppa shoppa shoppa.

Peggy Lee säger:

ja. fy fan. samtidigt kan man genom sitt shoppande påverka.. väljer man att konsumera rätt saker är ju det en god handling i sig.

matilda säger:

ja det är klart, men det är svårt.. och mycket handlar åtmisnstone för mig om impulsshopping, man ser något och blir förälskad, då finns inte sådan tankar med i bilden alls och man är med ens så ytlig som inte vill vara.. men det kanske är så att man måste öva för att bli en bra globalare.

Peggy Lee säger:

absolut.. dessutom är ju alla dessa småsaker man handlar stora inköp när man lägger ihop allt. typ mat. samtidigt är man ju inte rikast i världen och kan köpa ekologiska bomullstrosor för 300 spänn alla gånger..

matilda säger:

nej det får man ju inte glömma bort heller

Peggy Lee säger:

ja. jag ska minsann till bangladesh och kämpa för ett rent globalsamvete! eller bara vara glad,  vi får se.

matilda säger:

rätt inställning!!

Det är lätt att ha ambitioner att åstadkomma en förändring, men svårt att känna att man kan göra skillnad. men glöm inte att ingen kan göra allt, men alla kan göra något!