Biståndsproblematik
Den ständigt aktuella biståndsfrågan tycks aldrig få ett svar. Att det finns nackdelar har vi sett många exempel på under lång tid, frågan är om fördelarna överväger nackdelarna eller om det egentligen skulle vara bäst att frysa världens bistånd.
Idag har vi haft en diskussion kring just detta och utgått från olika textmaterial.
Syftet med bistånd är att landet man hjälper på sikt ska bli självständigt så att det går att avveckla biståndet. Men något som har synts i flera sammanhang är att flera biståndsgivare har försökt undvika attavveckla biståndet i och med att deras biståndsindustri, med andra ord deras karriär, kräver att det finns länder som är beroende av deras hjälp. Detta leder till att biståndet kanske inte ses över på det sätt som det borde. Det har ofta kommit att handla om att skicka ut så mycket pengar som möjligt, ju mer desto bättre. Kvantitet i stället för kvalité. Och det är kanske ingen bra utveckling inför framtiden.
Frågan är om vi överhuvud taget har "rätt" kunskaper för att kunna hjälpa u-länderna, dessa länders historia skiljer sig markant från lilla Sveriges och de överiga ländera i väst. Jag tror att det är omöjligt för oss att sätta oss in i deras vardag med de bekymmer som den medför. Kanske ser vi heller inte på lycka på samma sätt. Människor på landsbygden i många fattiga länder har ofta ännu inte utsatts för den kommersialismens lockelse. För dem är den materiella standarden ännu inte den starkaste drivkraften. Många av dem söker en trygghet, en framtid för sina barn, att få leva tillsammans med släkt och vänner, rent vatten, mat och ett fungerande jordbruk. Det man inte är medveten om saknar man inte.
Jag tror på hjälp till självhjälp i utbildning, hälsa och teknik (till exempel hur man bygger bra brunnar och hur man lagar dem). Men vi ska vara väl medvetna om att vi har en stor okunskap om hur situationen för den "vanliga" lokabefolkningen ser ut och att man inte kan sköta en biståndspolitik om man inte först har varit i de områdena.
Men så länge tanken är att man verkligen vill vara med och skapa en bättre värld för alla tycker jag inte att man kan säga att det enbart är fel med bistånd, svårigheten är bara att hitta ett hållbart system som inte bara är rätt då beslutet om det tas och att det ständigt förs en dialog och ett samarbete mellan biståndsgivare och biståndsmottagare.
Stor global-kram till er alla!
/Matilda
Idag har vi haft en diskussion kring just detta och utgått från olika textmaterial.
Syftet med bistånd är att landet man hjälper på sikt ska bli självständigt så att det går att avveckla biståndet. Men något som har synts i flera sammanhang är att flera biståndsgivare har försökt undvika attavveckla biståndet i och med att deras biståndsindustri, med andra ord deras karriär, kräver att det finns länder som är beroende av deras hjälp. Detta leder till att biståndet kanske inte ses över på det sätt som det borde. Det har ofta kommit att handla om att skicka ut så mycket pengar som möjligt, ju mer desto bättre. Kvantitet i stället för kvalité. Och det är kanske ingen bra utveckling inför framtiden.
Frågan är om vi överhuvud taget har "rätt" kunskaper för att kunna hjälpa u-länderna, dessa länders historia skiljer sig markant från lilla Sveriges och de överiga ländera i väst. Jag tror att det är omöjligt för oss att sätta oss in i deras vardag med de bekymmer som den medför. Kanske ser vi heller inte på lycka på samma sätt. Människor på landsbygden i många fattiga länder har ofta ännu inte utsatts för den kommersialismens lockelse. För dem är den materiella standarden ännu inte den starkaste drivkraften. Många av dem söker en trygghet, en framtid för sina barn, att få leva tillsammans med släkt och vänner, rent vatten, mat och ett fungerande jordbruk. Det man inte är medveten om saknar man inte.
Jag tror på hjälp till självhjälp i utbildning, hälsa och teknik (till exempel hur man bygger bra brunnar och hur man lagar dem). Men vi ska vara väl medvetna om att vi har en stor okunskap om hur situationen för den "vanliga" lokabefolkningen ser ut och att man inte kan sköta en biståndspolitik om man inte först har varit i de områdena.
Men så länge tanken är att man verkligen vill vara med och skapa en bättre värld för alla tycker jag inte att man kan säga att det enbart är fel med bistånd, svårigheten är bara att hitta ett hållbart system som inte bara är rätt då beslutet om det tas och att det ständigt förs en dialog och ett samarbete mellan biståndsgivare och biståndsmottagare.
Stor global-kram till er alla!
/Matilda
Kommentarer
Postat av: Peggy
Matilda. Du är den mest globala jag vet. Jag önskar att jag var så pass global att jag orkade läsa globalfamilys hittills längsta blogginlägg.. Än har jag inte tagit mig i kragen.
Trackback
