Shine my global family!

Innan vi började skövla regnskogarna upptog de ca 12 % av jordens yta. Exakt hur länge regnskogen har funnits är omöjlig att säga, men man vet att det handlar om minst 50 miljoner år. Den fanns på dinosauriernas tid och under istiden, alla plaster frös nämligen inte under istiden.

7 % av jordens landareal täcks idag av regnskog, den har alltså nästan halverats sedan 80 år sedan. Varje år skövlas ca 13 miljoner hektar i världen. Trots att regnskogen upptar en relativt liten del av jordens yta lever ca två tredjedelar av alla växter och djur där.

Där lever ca 100 000 kärlväxter, vilket kan jämföras med Sverige där det bara finns ca 4000. Hittills har man hittat ca 50 000 olika tropiska trädslag, i Sverige finns ca 35 inhemska trädslag.

Där finns även ca 15 000 blomarter, 3000 olika trädarter, 221 arter landdäggdjur och ungefär 420 häckande fåglar. Nästan en tredjedel av världens alla fåglar bor i regnskogen. Men den artrikaste djurgruppen är insekterna. Dock tror man inte mer än en tiondel av alla arter i regnskogen är upptäckta.

Borneo är sjätte största ön i världen och ca tre gånger så stor som Sverige. Större delen av Borneo är täckt av tropisk regnskog och just på Borneo finns en av världens störta biologiska mångfalder. Där finns enligt Världsnaturfonden sju eko-regioner. Men mer än hälften av all regnskog är nu borta på grund av skövlingen.

Vad leder skövlingen av regnskogen till? Det leder till att många arter dör ut, i och med att de måste ha den naturen för att kunna leva. Men det även till torka under torrperioderna och brist på dricksvatten, det vill säga till stora problem för lokalbefolkningen. Och under regnperioderna blir det kraftiga översvämningar.

Men det leder även till väldigt stora globala problem för regnskogen brukar kallas för jordens lungor i och med den stora syreproduktionen och att den förbrukar så mycket koldioxid. Så om skövlingen fortsätter leder det förmodligen till ökad växthuseffekt, vilket i sin tur leder till klimatförändringar med stora konsekvenser.

Det finns flera anledningar till att regnskogen skövlas.

En av dem är att man i stället planterar oljepalm. Sverige importerar mycket palmolja, flera 100 000 ton. Efter soja är palmolja numera den mest sålda vegetabiliska oljan och den används i stor del av det vi konsumerar i vardagen, till exempel i smink tvål, tvättmedel, margarin, glass, choklad och chips. Den är inte nyttig. Ganska nyligen har man börjat fundera på om det går att använda palmolja som biobränsle, men troligtvis är de ingen bra idé i och med att frigörs så mycket koldioxid då man skövlar regnskogen, det blir alltså väldigt motsägelsefullt.

Lokalbefolkningen köper billig mark, skövlar och använder som betesmark för sina boskapsdjur.

Ett stort problem är att många stora matkedjor i rika länder köper upp regnskogsmark, skövlar och anlägger stora industriella jordbruk som sedan exporterar kött billigt.

Man måste förstå att Borneo är ett fattigt land och att det därför lönar sig kortsiktigt att skövla regnskogen för invånarna. Det finns efterfrågan från omvärlden på tropiskt timmer och det är klart att det är frestande. Detta är också en av anledningarna till att den illegala skövlingen är så stor. På Borneo är ungefär 70 % av all skövling illegal.

I vårt vardagliga liv får vi mycket från regnskogen, något som vi kanske inte alltid tänker på. Många frukter, kaffe- och kakaobönor ät exempel. Och kakaoolja finns det i tvål, smink och sololja. Och det är från regnskogsplantor ca en fjärdedel av alla mediciner har skapats. Och i och med att man ständigt finner nya arter i regnskogen finns chansen att man kommer hitta ännu fler mediciner, vem vet kanske botemedel mot cancer? Där har vi alltså ett av många exempel på varför vi bör värna om regnskogen.

Skövlingen av regnskogen är en av de viktigaste och allvarligaste globala frågorna, om man inte hittar en lösning kan det inom loppet av ca 10 år vara för sent.

Vad görs för att skydda Borneos regnskog? Från och med nu i maj, 2007, är en tredjedel av Borneo naturskyddsområde. Ett avtal mellan Brunei, Malaysia och Indonesien har undertecknats för att skydda den känsliga naturen. Området är ungefär 220 000 kvadratkilometer. Det vill säga ungefär som halva Sveriges yta. Planer på att skapa världens största palmoljeplantage på Borneo har funnits men har blivit stoppade i och med avtalet.

Det finns även flera nätverk och organisationer som kämpar för regnskogen.

Problematiken kring regnskogen har inte lyfts fram så mycket av media och kanske beror det på att vi människor bryr oss mest om vad som händer i vår närhet. Vi har svårt att förstå kopplingarna till vad som händer där borta i regnskogarna och att det faktiskt påverkar oss och att de beslut vi tar och det vi köper här hemma faktiskt påverkar regnskogarna på andra sidan jorden.

Vissa problem/konflikter engagerar vissa människor. Det finns garanterat ingen människa som orkar eller klarar av att engagera sig i allt. Tyvärr så uppmärksammas inte heller vissa konflikter så mycket som de borde. En av dessa är en konflikt som pågick i gränslandet mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa under 90-talet. En konflikt som kostade miljoner människoliv, finansierade Rwandas militärregim ytterligare och handlade om lera.

Allting rör ett ämne som heter koltan, ett ämne som är användbart inom olika industrier. Så när mängden koltan i världen började sina så riktade man blickarna mot det fattiga Kongo-Kinshasa. Där visade det sig att det fanns ganska stora mängder av ämnet, det fanns bara ett problem. Landet hade inga pengar för att kunna utvinna koltan. Detta ledde då till att grannlandet Rwanda (som också insett värdet hos koltan) startade en militär aktion för att kunna utvinna det dyra ämnet själva. Tack vare sin militära överlägsenhet hade Rwanda inga problem att bara gå in och börja bedriva gruvdrift. Som arbetare så utnyttjas fattiga arbetare ifrån byarna i närheten. Beräknat så dog 1000 personer om dagen i direkt relation till brytningen av koltan. Men vad är det då som gör koltan så viktigt att den har kunnat få

fram minst 180 miljoner dollar? Allting går vidare till västvärlden där vi använder det i

lap-tops, mobiler, stereoapparater och tv-komponenter. Men framför allt används koltan i

spelkonsoler, närmare bestämt i cd-läsaren. Så vi bär alltså på vårt ansvar att barn i

Afrika dör i gruvor bara för att vi ska kunna ha våra datorer och våra spelkonsoler, eller som

den före detta brittiska parlamentsledamoten Oona King sa i en intervju med den sydafrikanska tidningen The sunday independent: "Kids in Congo are being sent down mines to die so that kids in Europe and America could kill imaginary aliens in their living rooms." Och som någon slags slutkläm på hela saken så var det stora klagomål på att Playstation 3 försenats. Sony hävdar bestämt att det inte beror på koltanbrist. Men det tar inte bort det faktum att spelare världen över bär ansvar för massvis av döda barn i Afrika.

-Altaïr

Våran nyvunna maskot, globalväskan, äventyrade idag på diverse ställen på Thomasgymnasiet. Den trivs i allas famnar, runt allas huvuden, och bara älskar att sprida skratt och gemenskap!



Alla älskar vi att mysa med globalväskan.. Men glöm inte dess budskap! För en balanserad och rättvis handel; SUPPORT FAIR TRADE!